Finsk klassisk
Vad är skillnaden på svensk och finsk klassisk massage?
Den finska klassiska massagen är en mer djupgående massageteknik. Tack vare detta kommer man åt att behandla de djupare musklerna där de flesta människor har sina besvär. Givetvis kan man med samma teknik även ge avslappningsmassage till de som önskar en lättare behandling.
Behandlingar
Beroende på vilket problem som föreligger, ofta kan vi blanda in olika behandlingssätten för att ni ska få en så optimal behandling som möjligt. Antalet behandlingar för att bli symptomfri eller för att få en lindrande effekt varierar. Ibland blir man bra efter första tillfället och ibland måste behandlingen kanske ske 6-8 ggr med 1 veckas mellanrum. Ofta blir man öm på det stället som behandlingen har riktat in sig på och detta kan hålla i sig några dagar innan man kan känna en förbättring. För att få massage i ett förebyggande och friskvårdande syfte rekommenderar jag en (1) behandling per månad. Men detta är givetvis också individuellt och situationsberoende. Massage gör gott för alla muskler. Kvinna eller man, gammal eller ung, tränad eller otränad.
Symptom som kan behandlas/lindras med hjälp av Massage:
1. Axelbesvär
2. Frusen skuldra
3. Huvudvärk (p.g.a. spända muskler)
4. Ischiasbesvär
5. Kontorsnacke
6. Ljumskproblem
7. Löparknä
8. Musarm
9. Nackspärr
10. Ryggskott
11. Seninflammation/tendiniter
12. Skolios (sned rygg)
13. Spänningsnacke
14. Stress
15. Stukningar
16. Syndroma Vevicale (förslitningar i ryggraden)
17. Tennis- och golfarmbåge, Utstrålande smärta (med stickningar, domningar) i armar och ben
18. Whiplash
19. Ömmande och smärtsamma muskler
Massagens effekter
Massage har rehabiliterande och förebyggande effekt. Den kan användas som behandling i många olika sammanhang. Vissa besvären kan även förkortas, lindras eller faktiskt helt elimineras med hjälp av regelbunden massage behandling. Ofta upplevs en förbättring redan efter första behandlingen.
Massagens effekter är:
1. Gör spända muskler mjuka och elastiska
2. Ökar blodcirkulationen i musklerna
3. Ökar lymfcirkulationen
4. Stärker immunförsvaret
5. Har en avslappnande effekt på kroppen
6. Ger en djupare och lugnare andning
7. Påverkar kroppens inre organ på ett positivt sätt
8. Ökar utsöndringen av vätska och slaggprodukter i kroppen
9. Ger en ökad kroppskännedom
10. Motverkar ärrbildningar efter skador i muskelvävnad och andra mjukdelar
11. Har god effekt på träningsvärk och ansträngda muskler i idrottssammanhang
12. Motverkar spänningar vid smärttillstånd
13. Motverkar stress
14. Har en lugnande effekt på nervsystemet
15. Ökar vår koncentrationsförmåga
16. Ökar kroppens allmänna välbefinnande
Kontraindikationer
Massage ska inte ges vid:
1. Akuta skador
2. Blodpropp
3. Blödarsjuka (Hemofilia)
4. Förkylning/feber
5. Hudinfektioner
6. Hudsjukdomar
7. Inflammationer
8. Spastiska förlamningar (Multipel skleros)
9. Svag vävnad
10. Svullnad i lymfknutor
11. Uttalad benskörhet
Konsultera alltid läkare innan du väljer massage som behandling vid:
1. Hjärtkärlsjukdomar
2. Kärlproblem som åderbråck, proppar, åderförkalkning och inflammation i kärl
3. MS (Multipel skleros)
4. Oförmåga till avspänning
5. Kraftiga eksem
Massagens historia
Massagen sen urminnes tider Användandet av massage eller läkande beröring i olika former har enligt undersökningar funnits sedan flera tusen år tillbaka i
människans historia. Att beröra, stryka och massera för att lindra, lugna och läka, har varit ett naturligt inslag i många olika kulturer. De första skrifterna om massageliknande tekniker som har hittats härstammar från Kina och är så gamla som 4000 år! De finns bevarade på British Museum i England. Både från öst och väst Massagen har utvecklats i både öst och väst. Gemensam är synen på att massage är en källa till välbefinnande, bra för smärtlindring och behandling av sjukdomar. De österländska traditionerna kan spåras tillbaka framförallt till den kinesiska folkmedicinen och den indiska kunskapen inom AyurVeda medicinen.
Den västerländska traditionen inom massage härstammar från det gamla Grekland och Romariket. Läkekonstens fader, greken Hippokrates (460-377 f Kr) var den förste inom den grekiska läkekonsten som sammanställde och beskrev de medicinska effekterna av massage. Han kallade behandlingsformen för anatripsis vilket
betydde “gnugga eller stryka uppåt”.
Från Grekland till Romarriket
Massagen fördes vidare från Grekland till Romarriket. Romarna trodde i likhet med grekerna att man genom massage kunde behandla sjukdomar och stela, ansträngda muskler. Hippokrates metoder överlevde fram till medeltiden. Tack vare att den grekiska läkaren Galenus ca 100 år f Kr, dokumenterade Hippokrates arbete med massage, föll kunskapen inte helt i glömska. Med kristendomens intåg i Europa betraktades massage som en suspekt verksamhet. Under slutet av 1500-talet omvärderade man dock än en gång massagen. Detta på grund av den franske läkaren Ambrosie Paré som beskrivit massagens betydelse inom läkekonsten.
